Till skillnad
från övriga team använde Honkanens
stall normal motorolja och till och med hydraulisk olja för smörjning
av bakvagn/växellåda. Under tidskörningar använde
man bara 5 deciliter olja i stället för den normala oljemängden
9 deciliter.
Det utfördes två mätningar med dynamometer på ST-Motors
av Suzuki-motorn på 1,3 liter som tävlar i N-gruppen. Mellan
mätningarna gjordes en inkörning på ca
1500 km med RVS-produkter.
Konstaterbar förbättring i snabbtest.
Eftersom det test som vi
utförde var kortvarigt till sin natur kunde vi inte fåställa
verkningarna av RVS t.ex. i fråga om förbättring av livslängden
för växellådan. Vi nöjde oss med att undersöka
enbart effekterna av ämnet på prestationsförmågan
vid detta snabbtest.
Den testade bilen var en Suzuki Swift GTi på 1,3 liter, som används
för rallykörning. Bilen hade körts civilt under 1990- talet
före övergången till tävlingsbruk. Före testet
visade mätaren att bilen gått totalt ca 64 000 km.
Den första
mätningen visade att bilen var i gott skick, trots att den varit i
bruk länge. Effekten i motorn var 80,7 kW och på draghjulen
60,3 kW. Efter mätningen gjordes en inkörning av bilen på drygt
400 kilometer enligt bruksanvisningen för RVS. Efter oljebyte kördes
bilen ytterligare drygt 1 000 km. I det första skedet tillfördes
RVS såväl i motor som i växellåda. Motorn behandlades
två gånger, växellådan en gång (före
inkörningen på ca 400 km).
Vid den andra mätningen uppnåddes en motoreffekt på 83,6
kW och draghjulseffekt på 61,5 kW. Vridmomentet var i stort sett
oförändrat. Såväl maximieffekten som vridmomentet
fanns på samma varvantalsnivå som vid den första mätningen.
Förändringen är
relativt liten, men pekar i rätt riktning.
Skillnaden kan inte förklaras av förändrade förhållanden
eller felaktigheter vid mätning. Detta antagande får också stöd
av att ljudnivån sjönk såväl i motor som i växellåda.
Växellådan kändes “trögare” före
testet än efter behandlingen med RVS. Likaså försvann de
knackningar från ventiler som kunde konstateras med blotta örat.
Förändringen var alltså inte dramatisk, men jämfört
med det ringa arbete som krävdes för att uppnå förbättringen
och produktens pris var resultatet tillfredsställande.
Slutresultatet
för testet skulle troligtvis ha varit ännu bättre om t.ex.
hjullagren i testbilen skulle ha behandlats. Likaså skulle en bil
med något högre motoreffekt och i synnerhet en fyrhjulsdriven
bil sannolikt ha gett en klarare bild av förändringarna.
Vid
test som utförts på annat håll har man uppnått liknande
resultat. Dessa test har vanligtvis genomförts med bilar som körts
mycket, delvis även bilar som varit i undermåligt skick.
Yrkesläroverket
i Brahestad uppmätte t.ex. i medeltal drygt 30 % bättre värden
för förbiläckaget i cylindrarna efter RVSbehandling i en
Talbot som gått över 300 000 kilometer.
Det är bara att
acceptera. Skillnaden mellan de två mätningsresultaten är
liten, men även med beaktande av mätningsfel är skillnaden ändå uppenbar. Ökningen
av motoreffekt i den väl fungerande motorn var 2,9 kW, det vill säga
att förändringen var ca 4 %. Hur mycket bättre skulle resultatet
ha varit om det var fråga om en motor som utsatts för ännu
mer slitage?
|
|
EN MINERALBLANDNING SOM BESTÅR AV MÅNGA
KOMPONENTER
RVS är en mineralblandning som består av många komponenter.
Denna mineralblandning, geoaktivator, används för att förbättra
friktionsegenskaperna på ytan av delar som tillverkats av olika material
och som är i kontakt med varandra.
Produkten kompenserar och återställer
förslitningar som redan inträffat samt minskar risken för
att delarna “skär fast” i varandra. Det bästa resultatet
uppnås i anordningar som redan är rejält slitna, säger
Sami Rautavuori från RVS.
I alla processer, där delar vidrör
varandra, orsakar slitaget på ytorna att mikroojämnheter kolliderar
med varandra. I sådana situationer brister oljehinnan och det uppstår
en torr friktion. Ojämnheterna slås sönder och till följd
av detta slitage uppstår det värmeenergi.
RVS-partiklarna är
oxidationskatalysatorer, som ingår i den el-kemiska processen vid
nämnda kollisioner av mikroojämnheter. RVS-partiklarna bildar
tillsammans med ämnet, t.ex. stål, en keramikliknande hinna
i kontaktytorna, vars friktionskoefficient är mycket låg. RVS-geoaktivatorerna
bildar en yta, som har låg värmeledningsförmåga,
hög resistivitet och stor hårdhet. Samtliga dessa egenskaper
skyddar bl.a. mot slitage och minskar effektförlusterna.
Det har utförts
framgångsrika test med ämnet redan år 1999 i laboratoriet
på Rautaruukki. Det oaktat intog den finländska industrin en
avvaktande hållning för att invänta ytterligare erfarenheter
och utförligare undersökningar om ämnets metallurgiska egenskaper.
–
Vi
slog huvudet i väggen i ett par års tid med att försöka övertyga
representanter för industrin. Vi borde ha låtit utföra
dyra test på Statens tekniska forskningscentral. Det hade vi inte
resurser till, av vilken anledning beslutade vi oss för att byta branschen.
Vi
vände oss till bilbranschen, – uppger Rautavuori. Försäljningen
av RVS överläts genast från början till yrkeskunniga
och välrenommerade återförsäljare. Av imageskäl
ville man inte bli förväxlad med TV-Shop-produkter.
–
Med
hjälp av kontakter som vi knöt på mässor hittade vi återförsäljare
som också är kända från motorsporten, såsom
Jappe Malin och Kari Hätälä, konstaterar Rautavuori.
Av
produktionen går numera nästan 95 % på export. Produkten är
populär bl.a. i Kina och på annat håll i Fjärran Östern.
Till och med tyskarna, som är som bekant noggranna ända ut i
fingerspetsarna, har i allt ökande omfattning blivit konsumenter av
RVS.
Utomlands har RVS accepterats för behov såväl inom
industrin som i trafiken. I hemlandet söker produkten fortfarande
sin plats. En betydande del av nöjda kunder finns på trafikområdet.
Det är i praktiken så att man kan förlänga livslängden
för en slutkörd bil.
Vid test av en gammal Talbot för ett
par år sedan på yrkesläroverket i Brahestad uppmättes
cylinderläckage på till och med 49 %. Efter RVS-behandling var
det största läckaget 17 %.
Ytterligare upplysningar:
RVS-Tec Oy, Helsingfors
Tel. 09 5659 6218, www.rvs.fi |