I sin artikel skriver Redaktionen:
"Vi ringde ner till ingenjör Markus Haid, ansvarig
för rapporten.
– Tveklöst har ett extra skikt bildats på cylinderväggarna.
Då är det en logisk följd att kompressionen ökar
eftersom cylindervolymen minskar, berättar Markus
Haid".
Det verkar som att båda herrarna pratar förbi
varandra.
Det finns två olika begrepp – nämligen kompressionsför-
hållande
och kompressionstryck. Även om man
tror att det är samma sak har de i själva verket mycket
lite med varandra att göra.
De mäts t o m i olika enheter.
Kompressionsförhållandet talar om hur motorn är
konstruerad och beskrivs med formeln:
| Vs |
– cylinderns slagvolym |
| Vk |
– volym av förbränningskammare |
| Kf |
– kompressionsförhållandet. |
En motor med högt kompressionsförhållande är
varken sämre eller bättre än en motor med lågt
kompressions-förhållande. De är helt enkelt olika.
När
Markus Haid talar om cylindervolymen då menar
han förmodligen just kompressionsförhållandet
för det är bara i detta sammanhang som det är överhuvudtaget
relevant att nämna ordet "volym". Å andra
sidan har, som labbet själv konstaterat, ett metallkeramiskt
skikt på bara 5 µm bildats, vilket svårligen
kan ha en nämnvärd påverkan på kompressionsförhållandet.
Uppriktigt sagt är det en gåta att ett sådant
missförstånd kan uppstå.
Det som visas på ett
kompressionskort är kompressions-trycket
och ingenting annat. Kompressionstrycket säger något
om motorkonditionen. Det avlästa värdet i kg/cm² eller bar/cm² för
respektive cylinder är inte så viktigt. Det viktigaste är
att alla cylindrarna ligger på ungefär samma kompressionsnivå.
Fast i en välfungerande motor skall kompressionen naturligtvist
vara så nära motortillverkarens angivna värde
som möjligt.
På högkomprimerade motorer (10,5 kg/cm² och
högre) får kompressionsvärdet inte skilja sig
mer än 1 kg/cm² mellan högsta respektive lägsta
värdet.
På lågkomprimerade motorer (under 10 kg/cm²)
får inte värdet skilja sig mer än 0,7 kg/cm² mellan
högsta respektive lägsta värdet.
Vad ser vi på korten? Cylinder 8 har högsta trycket
12,5 och ettan har minsta trycket 7,4 bar. Skillnaden är
alltså 5,1 bar. Den här motorn är
inte bra.
I den första cylindern är förbiläckaget
för högt pga. slitaget.
En cylinder med för låg kompression är en otät
cylinder och till följd av läckaget går en del
av den energi som skapas vid bränsleförbränningen
förlorad. Samtidigt uppstår det en annan negativ påföljd.
För att antändas snabbt och brinna fullständigt upp skall luftbränsleblandningen
förvärmas till ca 400-500°C innan den antänds med gnistan.
Denna förvärmning sker tack vare komprimeringen och om kompressionen är
otillräcklig når inte temperaturen upp till denna nivå – en
yttrligare energiförlust uppstår. Det blir alltså en dubbel
förlust. |
|
Men det bildade metallkeramiska skiktet
på kolvringarna och cylinderväggarna har återställt
funktionen.
Den höga kompressionen i cylinder
8 är inte heller bra och orsaken är en hög anhopning
av sot i cylindern. Under första RVS-behandlingen avlägsnades
sotet och under den andra bildades också ett metallkeramiskt
skikt.
Nu går motorn betydligt bättre, jämnare och vibrerar mindre.
Alla cylindrar i en motor samarbetar med varandra – när exempelvis
en cylinder har arbetstakt (förbränner bränsle) sker i en annan
cylinder en kompri-meringstakt. Således är det viktigt att all arbetar
lika och ingen "fuskar".
En vibrerande motor slukar mycket bränsle. För
att försätta en 300-kilotung klump i hastiga pendelrörelser
behövs det mycket energi och energin hämtas ju från
bränsletanken.
Förbränns det mindre bränsle blir det givetvis MINDRE
avgaser. Hur mycket MINDRE är en annan fråga.
På en välfungerande motor blir besparingen 5-6% och
på en ganska sliten motor kan den komma upp till 20-25%.
På tal om oljetrycket. Var oljetrycket före behandlingen
lågt eller normalt? Oljetrycket kommer självfallet
inte att stiga om det var normalt från början. Har
man mätt trycket för och efter behandlingen vid samma oljetemperatur
eller mätte
man istället kylvätsketemperatur?
Oljetrycket beror
i stor uträckning på utslitningen
just av vevaxeln och vevlagren. Och om man har konstaterat att
ett metallkeramiskt skikt har bildats på cylinderväggarna,
varför skulle då inte liknande skikt ha bildats också mellan
vevaxeln och vevlagren och därmed återställt
oljetrycket?
Finns det ingen människa längre som är
i stånd
att göra en enkel logisk slutledning?
Det är förståeligt
att vår redaktör
tycker att "dubbelt så långa serviceintervaller är
helt enkelt för bra för att vara sant, för att
inte tala om löftet att koloxid- och kolväteutsläppen
skulle bli 10-40 procent lägre”.
Visst är det
anmärkningsvärt, det tycker vi själva. Men vi är
stolta över våra produkter och vi kommer att bevisa
vartenda påstående vi gör förutom allt
vi redan har bevisat.
Vad gäller serviceintervallarna, så har
vi test på.
Testet är utfört av ett av världens största
företag i branschen: Wear
Check. Tror man inte på deras
test då är det bara att stämma både dem
och oss för bedrägeri.
Vi vet inte om bilindustrin eller
oljebolagen är intresserade
av våra produkter. I varje fall gagnar de oss konsumenter
i allra högsta grad. Men vem vet, kanske kommer även
de att upptäcka att det är värt att prova och
på det viset tar vi ytterligare ett steg mot en renare
miljö.
Vad våra politiker och miljökämpar
anbelangar, så hoppas vi att även de kommer så småningom
att vakna och upptäcka att biltullar och skatter inte är
det ända sättet att bevara miljön.
Ja, varför
inte vakna nu? Det är på tiden.
|