En förbränningsmotor förbrukar bränsle
(HC - kolväte) och luft
(O2 - syrgas) och släpper
ut:
HC - kolväte (oförbränt bränsle)
CO - kolmonoxid
O2 - syrgas
CO2 - koldioxid
NOx - kväveoxid
De kvantitativa förhållanden mellan dessa gaser kan variera
kraftigt beroende motortyp- och kondition. Dålig inställning
av förgasare,
insprutning och tändläge påverkar märkbart
detta förhållande.
HC (kolväten) är ofulständigt förbränt
bränsle. Höga kolvätenivåeri avgaserna är ofta
relaterade till problem i tändsystemet;
defekta tändstift, dåliga tändkablar, felaktigt tändläge
eller insprutningsvinkel, vacuumläckor eller felaktigt luft/bränsleförhållande,
som förorsakar oriktig förbränning och höga HC-värden.
CO (kolmonoxid)
bildas när syret inte räcker till under förbränningen.
Höga kolmonoxidnivåer (mätt i procent av avgaserna) förorsakas
av för fet blandning vilken i sin tur kan bero på lågt tomgångvarv,
igensatt luftfilter, dåligt fungerande PCV-ventil eller felaktigt inställd
förgasare eller insprutning. Låga syrgasnivåer tyder på att
det finns mer bränsle än som kan förbrukas med det syre som är
tillgängligt. Detta kan kallas syrebrist. Lösningen är att
minska mängden av bränsle (justering) eller öka mängden av luft
(tex byta luftfiltret).
CO2 (koldioxid) är en viktig parameter
för
att ställa diagnos på hur effektiv förbränningsprocessen är.
Mängden av koldioxid tyder på en mer effektiv förbränning.
Ju större andel CO2 i avgaserna, desto effektivare arbetar
motorn. Ett värde på 13-15% anses vara riktigt bra, vid CO och
HC på eller
nära
noll och syrgas ca 1-3%.
O2 (syrgas) visar hur väl inställd förgasaren är.
Om syrgasinnehållet mäts då luft/bränsleförhållandet ändras
från fet till mager, eller från mager till fet, visar ett hopp
i värderna på åtminstonde 0,5% vid den punkt där övergången
sker mellan fet och mager. O2-mätning kan också användas
för att upptäcka vacuumläckor och tändningsproblem som
ger upphov till misständning samt felaktiga provvärden på grund
av att avgasgivaren inte är korrekt insatt och/eller att avgassystemet
läcker. Syrgasvärden på 1,5% eller mindre anses idealiska
med HC och CO på eller nära noll och CO2 inom 13-15%.
NOx (kväveoxider) ungefär 80% av luften består
av kväve, övriga
ca 20% är syre. En förbränningsmotor förbrukar syrgas
O2 när den går och släpper ut kväveoxider
som avgaser. Kväveoxider bildas när förbränningstemperaturen överstiger
1370 °C. Även om NOx-föreningarna inte direkt påverkar
motorns gång, förorsakar de under vissa atmosfäriska förhållanden
smog tillsammans med oförbränt bränsle (HC).
En del av lösningen när det gäller att hålla NOx under
kontroll har varit en anordning som kallas EGR-ventil (för avgasrecirkulation)
för att sänka förbränningstemperaturen genom att recirkulera
avgaserna tillbaka till förbränningskammaren. Mekanikern/teknikern
kan inte göra mycket för att styra utsläppen annat än
att se till att motorn och EGR-ventilen fungerar som
de skall.
Med RVS-motorbehandling kan man väsentligt minska CO- och HC-utsläpp
av äldre och slitna fordon.
